Fick ett brev tidigare i veckan, kanske i måndags.
Internet i all ära, men det är få saker som slår choklad som kommer i ett handskrivet kuvert. Särskilt när det är ens barn som skickat det spontant ♥.
Internet i all ära, men det är få saker som slår choklad som kommer i ett handskrivet kuvert. Särskilt när det är ens barn som skickat det spontant ♥.
Ibland missförstår andra vår föräldra/barnrelation, eller min relation till barnen öht. När jag "drygar" mig mot dom och är överdrivet mammig alt. lite hårdare så kommer en del till försvar och förklarar att barn klarar mer än vad man tror (som mamma). Jag bah... -öhhh?
Jag vet, ni vet inte, och mina barn är bevis nog. Fast det är klart, de flesta utgår från sina egna erfarenheter, det kan jag knappast bli irriterad över.
Sen kan vi driva varandra till vansinne och ha riktigt hetsiga diskussioner men det kan man unna sig när det är villkorslöst. Jag kan inte lösa alla problem men lyssna och finnas där... kanske inte med hembakta bullar och förkläde direkt... men ändå. Jag finns här (om än lite gladare med choklad i magen)!
