November 20

publicerat i Löpning, Tävling;
Vill härmed annonsera ett nytt personligt rekord i senfärdighet.
 
Men här kommer NOVEMBER 20:
Vi tog ner studsmattan, hon är rätt stark 10-åringen.
Inte lika stark som sin mamma, men nästan lika ödmjuk.
Vi firade genom att introducera faderskapet (hennes) till Pinchos.
Det blev en mysig söndagsmiddag.
Sen började en ny vecka med mammografi.
Varför heter det ens så? Tuttradiologi kanske var upptaget?
Firade friska (tillplattade) bröst med en ny BH från Closely.
ÄLSKAR deras underkläder.
Framåt fredagen var jag och junioren på konditori för att unna oss.
All den här sociala distanseringen kräver lite extra unn.
Sen fick jag meddelande från äldsta. 
Fin-fin bild från jobbet 💗. Trevlig helg!
Samma helg hann jag träffa min yngsta lillesyster på promenad i skogen, med "vargarna".
Efter promenaden laddade jag om för crossfit med gruppen.
Köttigt pass!
Någon timme senare blev det bubbel med samma gäng.
Mitt lag vann vandringspriset genom gott samarbete och oanade talanger.
Galet skön kväll.
Efter bubbel och burgare kom det en farsdag med tårta och kaffe.
Mysigt 💗.
Jag körde en selfie på jobbet, samtidigt funderar mina kollegor på varför jag ser så glad ut.
På arbetstid... whyyyy?
Mina stora barn kom hem för att gå på kurs. 
Jag skulle egentligen varit på kurs i Sollentuna men den blev inställd, såklart, vad blir inte inställt
?
Fys, FYS blir inte inställt faktiskt, så när stora barnen packat upp så sprang vi i skogen med hundarna.
En som inte gillar fys med mamma är junioren.
Men hon brukar mjukna efter en stund och då blir det rätt mysigt.
Men det kräver en lagom dos med hot och lirk. Mutor är aldrig att föredra.
En lördagspromenad blev det i alla fall.
Samma kväll testade jag årets "Lusse Lelle" , en syrlig saffransöl.
Oväntat god och kolla färgen 💛.
Det fick bli mitt lördagsgodis.
Dagen efter var jag och tittade på barnens sista del av hundkursen.
Jag blir så imponerad av deras hundintresse. Och av deras hundar.
Sen kom nya restriktioner till oss medborgare så jag valde att träna hemma.
Skittråkigt men eftersom jag har "må bra och hålla mig frisk" som mål så kan jag avstå mina timmar till gymmet. Det finns säkert någon som behöver dom bättre än jag.
Året hade dock en utmaning kvar.
Team Powerwomans Höjdutmaning på 2097 höjdmeter. 
Jag och Malin bestämde oss för att bestiga Kebnekaise på hemmaplan så några dagar innan körde vi ett genrep med planering. Kom igen, det blir kul!
Sen träffades vi tidigt på morgonen den 21/11 för att påbörja vår stigning mot toppen.
50 vändor upp till dörren på Oscarsborg.
Det var mentalt utmanande.
Men vi pratade nästan oavbrutet i mer än 6 timmar.
Längsta samtalet det här decenniet tror jag.
Känslan efteråt var oslagbar, som vi saknat det.
Efteråt stod duschen och maten klar hemma hos Malin,
Tillsammans med alkoholfritt bubbel och rosiga kinder.
En del av "Gustav-effekten" från i somras har varit juniorens ökade intresse för matlagning och jag hejar glatt på. Hon får gärna testa nya recept och upptäcka nya smaker.
En dag i november lagade hon Jalapeno-pasta från ett Tik Tok recept, det blev faktiskt väldigt gott. Så pluspoäng till barnet.
Ohh, höll på att glömma att det fungerar med en avocadomacka till mellanmål också, perfekt eftersom det är min favorit med.
Utöver så fortsatte livet med rask takt mot december.
Sträcken i almanackan fortsatte att vara röda över eventuella planer.
Jag och vinthunden joggade vidare mot utomhuset.
Det där med att inte gå till gymmet blev lite tristare än förväntat.
Jag umgås med få personer i vanliga fall och nu ännu färre.
Men samtalen till mina syskon blev fler och längre, WIN på det!
Jag letade julklappar, en sån här T-shirt blev det inte.
Men fingret var nära avtryck... sorry, köpknappen!
Första advent och vi pyntade utomhus.
Det blev mysigt!
Nästa rätt hon gillar att göra är äggröra med smör och creme fraiche.
Jag hängde på med nybakat bröd.
Toppade upplevelsen med ännu en "hotivationsrunda" i skogen.
Livet kan ju inte bara vara gott och kul.
Sen fyllde min mamma år. Planen var mat på Månses med tjocka släkten.
Men, men... ni vet... virus och allt.
Så slutade november.
Vi fick äta upp det där vi sa i våras "tur att det i alla fall är vår och inte pandemi i mörka november", jo, pyttsan.