Flygtur

publicerat i Barnen;
I lördags, precis när jag satte mig ner med en kopp kaffe efter en svettig gräsklippning (måste köpa robot) så ringde juniorens pappa och frågade om vi ville följa med och flyga. Ett sånt litet propellerplan som dom kör turflyg med ibland.

-Javisst, det vill vi jättegärna, SÅKLART!
På med rena kläder och iväg på mindre än 10 minuter.
Det märkliga var att 6-åringen inte ens ifrågasatte vad vi skulle göra. Kanske för att vi tog det som vilken kul grej som helst, kanske för att hon verkligen ville flyga.
Det är i alla fall väldigt roligt att flyga och få se omgivningen uppifrån, fast inte så långt upp.
Där nere är mitt hus, näst längst upp.
Lördagskvällen blev inte riktigt som vi tänkte, den blev bättre och roligare. Fast det är klart, jag glömde att köpa lördagsgodis så det drog ner betyget lite.

Maxad Kristihimmelfärds

publicerat i Barnen, Cykla, Tävling;
Det har varit långhelg och vi har maxat dagarna med träning, god mat och vila.. ibland har vi vilat alltså. Men mest har vi haft kul.
Mellanbarnet går utbildning i Stockholm så hon packade med båda cyklarna och kom hem redan onsdag kväll. Vi "lagade" en sen middag och somnade gott på ett (eller två) glas rosé.
Torsdag morgon ringde klockan redan 07 eftersom vi bestämt oss för att springa innan frukost, galet skönt att dra igång ledigheten på det viset. Maxa!
Direkt efter dusch och frukost blev det kosläpp med lillan och hennes pappa.
Tipsrunda, kanelbulle och mjölk. Mer behövs inte.
Gissa om alla sov på vägen hem? Jo, alla utom han som körde, såklart.
Senare på eftermiddagen tog vi cyklarna i skogen. Ibland tycker jag synd om alla som missar det här vackra, som havet med liljekonvaljblad vi cyklar igenom. Galet grönt!
Lekte lite både på torra och fina stigar och lite lera (mest barnet lekte i lera), ingen monsterrunda men 2 timmar blev det i alla fall.
Tänk ändå att ha allt det här runt knuten.
På fredag eftermiddag blev det cykel på landsväg med P-E, kan ju inte lämna rääsern ensam i garaget allt för ofta... särskilt inte när en tänkt köra ett lopp. Kolla in coola sällskapet. Vi övade lite på att rulla bakom varandra, nu vinglade jag lite mindre och vågade cykla lite fortare.
Fördelen med racer är att den inte behöver tvättas lika grovt som MTB. Och att det går fort, allt är ju relativt men det går fort för mig som är van (nåja) vid MTB på stig i skogen.
Lördagen började med en varm förmiddagsjogg upp på Hiboberget med födelsedagsbarnet. Tänka sig, mammas lilla tjej är nu 21 år. Sen hem och fixa det sista med tårtan och handla lite innan gästerna kom.
Vi hann med lite grillat med föräldrarna och bubbel i värmen innan kvällen var slut.
Sen blev det söndag och start i Bergviken Runt. Min fjärde tur på racer blev alltså ett motionslopp. Känslan efter fredagens tur var så pass bra att jag verkligen ville köra 80 km runt en sjö. P-E lovade att hålla mig sällskap och hjälpa mig runt.
Foto: Helen Lennartsson
Vet inte vad jag gör på bilden men gissar på att jag rättar till kläderna för att slippa skav. 
I alla fulla fall var det riktigt kul att cykla, visst kändes det i kroppen på slutet men jag var inte helt slut och fick aldrig nån sån dipp i humör eller energi. Blev rätt less när jag fick stanna för att plocka upp vattenflaskan men sånt klanteri är det bara att tänka "gör om - gör rätt- viktig läxa" och sen trampa vidare.

Foto: Helen Lennartsson
Jag har cyklat 47 km som längst tidigare så allt över den distansen var outforskad mark. Men det gick bra och det kändes kul! Jobbigt kul! Vi snittade 29 km/h och det är okej med mig, jag hade mer draghjälp än jag drog själv så det inte helt min egen förtjänst mer än att jag vågade ligga på mer och krypa ännu närmare cyklisten framför.
I början var vi en större klunga och det var lite nervöst att veta var jag skulle gå in och hur länge jag skulle ligga kvar.
Jag påminde mig själv om att det var ett motionslopp och det är ett utmärkt tillfälle att öva på (ex vis hur en dricker utan att tappa flaskan och hur en äter en gel utan att kladda ner både sig själv och cykeln). 
Sista 2 milen gjorde P-E ett hästjobb för att hålla upp tempot, jag vill verkligen inte komma sist (vilket inte var nån fara egentligen, mest en känsla) eller bli omkörd på slutet. Jag vill gärna tro att jag kan vara jämn ända in i kaklet... tro kan flytta berg... eller hur det nu är...
Foto: Helen Lennartsson
I mål kom jag och alla mina klubbisar, lite olika tider men samma glada miner!
 
 

Alla dessa helger

publicerat i Barnen;
Alla dessa helger som fullständigt rasar iväg.
Här kommer två till.
När mamma och pappa köpte huset så anlitade dom en entreprenör till att kapa ner fem riktigt stora björkar (och en tall om en ska vara noga) runt huset, virket skulle säljas och resten skulle tas reda på. När jobbet var klart så lämnades "en liten rishög". Mamma och pappa var bortresta men sa att dom kunde lägga upp riset vid grishuset men blev lite förvånade vid hemkost när en enorm rishög (med 7-8 kbm ved, alltså inga småpinnar) låg på angränsande tomt. Grannens tomt.
Snart nog började grannar cirkulera på små promenader (likt gamar) och ställa frågor om vems tomt det är och skulle riset eldas osv... Så pappa (alltså, min hjärtsjuka pappa på 76 år ♥) och mamma började ta reda på riset efter bästa förmåga. Entreprenören kontaktades och där fick dom ett "-Ojdå!" till svar, inget mer. En transportör kom och kikade för att eventuellt lyfta bort högen men marken var för mjuk. Osv osv osv...
Så pappa står på högen med motorsågen och mamma drar ris på presenning, dag efter dag. Hur som så blev pappa sämre och arbetet avstannade.
Jag ringde markägaren och fick några veckor till på mig att få bort högen och helgen efter det så blev vi ett gäng som hjälptes åt med motorsåg, kärra, handsåg och vedsax.
20-åringen fick också köra motorsåg, det blir lite som en blind leder en döv eftersom jag KAN köra motorsåg men kanske inte så himla bra. Får jobbet gjort heter kunskapsnivån.
Efter två, ganska trevliga, dagar så var äntligen högen uppdelad och flyttad till rätt sida av tomten. Tack och lov... vi krattade och flyttade på dom riktigt stora knubbarna också.
Och tänka sig att allt det där räknades som en "liten rishög".
Sån tur att jag har goda vänner och starka barn.
Innan barnet åkte till Linköping för att packa så hann vi med en löptur i kvällssolen, ibland är vädret extra magiskt... trots aprilsnö.
Dagen efter barnet åkte så anslöt vi föräldrar oss och blev bortskämda med bubbel när vi kom fram sent på kvällen.
Sen var det bara att ställa klockan på 07, somna snabbt, vakna och börja bära. Hon hade visst glömt att informera om detaljen 4 trappor utan hiss.
Superfin liten lägenhet i ett charmigt stenhus, centralt och bra. Vi hann med en lunch på Ikea och lite gardinfix innan vi vände tillbaka hemåt igen. Lämnade barnet i flyttkaos, men hon redde upp det rasande snabbt.
Jag kände mig lite tom och trött redan innan helgen så planen var att sova länge, sitta kvar i sängen tills jag blev hungrig och sen ta en sväng i skogen. Först med hunden och sen med mig själv. Chansade på några vägval och hade fasen en bra stund för mig själv där ute. Ingen musik bara en massa svett och natur.
Tankade alla sinnen fullt och sen satte jag i mig en massa lasagne hemma hos föräldrarna.
Dagen efter fick jag syster som sällskap på en ny sträcka, chansade på att det skulle vara lagon långt åt oss och landade ganska rätt.
Tips! Tips! Hade min nya färgglada vindtröja från Craft som jag fyndade för 449:- på Sportlala (min personliga värvarlänk).
Jag kan inte smyga i den tröjan. Älskar att det är massor med reflexer, vindpaneler fram och en ficka för telefon eller annat smått.
Sen var det liksom bara Valborgsmässoafton kvar. Vi bytte ställe för att få lite magi och blåsorkester, både mysigt och gott blev det.
Vem är inte faschinerad av eld?
Så nu är det vardag igen, junioren är hos mig och vi siktar på att cykla, läsa och bara ha en helt vanlig vardag. Så familjisar, kan ni snälla ha bara vanliga vardagar ett tag framöver ♥