Födelsedagar och vanliga dagar

publicerat i Barnen, Essie;
Vi börjar med en vanlig dag, förra söndagen. 
Jag klev upp, kollade termometern och insåg att det var långkalsong-väder. Åt frukost, rastade hunden och åkte in till stan för årets andra långsam-länge-pass... ett sånt löppass som är längre än 90 minuter där tempot är oviktigt.
Vi, jag och P-E, sprang med två klubbkompisar som tävlar på ultradistanser. Alltså skulle deras tempo fungera för den distansen vi tänkt oss. Det tempot är liiite tufft för mig men dom fick en fin mjukstart och jag fick draghjälp. En måste börja någonstans...
Inte alla delar av rundan var lika vacker som ovan bild, men variationen har sin tjusning och asfalt kändes bra på slutet. Vi fick ihop 14,5 km med mestadels terräng.
Sen var det dags för födelsedagsfirande. Efter min lilla-lillasysters sambo så är det pappa som står på tur i Januari-listan. Hipp hipp hurra! Han delar dessutom sin födelsedag med hunden som passade på att fylla 1 år och fick sin vaccination samma dag. Vilket firande!
Min junior var med och valde en stor tårta, så det skulle räcka till dagen efter... då hon skulle sova över (det är hennes sked som skymtar förbi).
Sen gick veckan sin gilla gång till fredag. Då körde vi effektivt slut på den dagen med hundepromenad.
Så vinhunden var nöjd, hon tar alltid upp mer än halva soffan och är det upptaget så gråter hon. På riktigt alltså. 
Jag och min förstfödda, den blivande 24-åringen, skålade i rosébubbel och åt jordnötsringar. Tanken var att vi skulle se på en film men vi var för trötta. Men bubblet var gott och vi saknade mellanbarnet.
Dagen efter fyllde hon 24 år. Mammas hjärta ♥ Jag portionerade ut paketen under dagen och jag tror att den här grytan var en av favoriterna. Porslinet var inte någon stor överraskning, hon samlar på Maria Montazamis servis, superfin ju!
Grattis på födelsedagen älskade barn, det är så skönt att du är vuxen och kan hantera både din mammas tjat och livet i stort. Jag är så stolt över dig ♥
Puss och kram, sen blev det tårta, en randig prinsess med massor med god marsipan på och kärlek (grädde) inuti. Vi åkte över till mamma och pappa på kvällskvisten, tog med oss tårta, hund, barn och en massa kakor. 
På söndagen kändes det bra med en sockerdetox och extra mycket frisk luft. Först gick vi en hundpromenad i skogen. Barnet har ingen mössa pga pippilotter. Efteråt förstod hon varför värme går före snygg frisyr.
Dom där två har så kul i skogen.
Och täcket jag köpte sitter sååå bra.
På eftermiddagen lyckades jag lura med samma barn till återvinningsstationen med löfte om pulkabacke efteråt. Det gick galet snabbt, vi skrek så hunden blev alldeles stirrig och försökte stoppa oss. Men efter några till åk så orkade hon inte passa oss längre.
Sen var det middag och packning inför juniorens pappa-vecka. Vi avslutade med ett parti Uno med ytterst tveksamma regler.
Så nu ska jag försöka smyga igång veckan med lätt träning, förkylningen jag drog på mig förra veckan verkar ha släppt och en måndag är lika bra att börja med som vilken annan dag som helst. Men först hämta ett loppisfynd och fundera på hur jag ska få plats med det.

Malibloggen

publicerat i Barnen;
Nu åker hon snart, ungen som ska på insats till Afrikas öken. Bara några veckor kvar. Det måste kännas skönt efter en sån lång utbildning, att äntligen få åka.
Om en undrar vad Sverige gör i Afrika och varför, läs HÄR.
Bilden är från förra året, tänker att ytterligheter berikar. Snö eller sand.
Om någon skulle tycka att det är intressant så har Försvarsmakten MALIBLOGGEN där det finns beskrivande texter om arbetet där nere, älskar att det står ungefärlig lästid i början av inläggen.
Lyssnar en hellre så är MALIPODDEN ett bra alternativ. Lagom långa avsnitt och tydligt beskrivet vad det handlar om.
En mamma i avsnitt två beskriver känslan som förälder på ett bra sätt, lyssna på det avsnittet.
Jag var orolig innan anhörigdagen men inte längre. Det känns spännande och vi har pratat om det värsta skulle hända, det ingår i utbildningen att skriva ner sin sista vilja. Nyttigt!! Något fler ungdomar borde göra och framförallt prata om. Kanske skulle öka ödmjukheten inför livet en aning.
Allt jag ser just nu är hennes vilja att åka och göra skillnad, få använda sina kunskaper, det fokuserar jag på. Att underlätta hennes arbete. Jag är väldigt stolt över mina barn, tänka sig, TRE döttrar har jag fått i uppgift att fostra och förbereda inför livet där ute ♥.
Stort och ansvarsfullt, det är min uppgift för framtiden!
Så, nu tar vi fredag tycker jag.

Nyår 2017

publicerat i Barnen, Löpning;
Nyåret 2017 - Båda stora barnen har åkt, den ena till Linköping och den andra till Filippinerna, så det var jag och junioren hemma. Nyår har aldrig varit min högtid så att den firas lite stillsamt är skönt. 
Vi började dagen med att åka skridskor tillsammans med faderskapet i den nya bandyhallen, det tog ett tag innan barnet kom igång men sen var det riktigt roligt.  Vi hade smörgåsar med oss för att orka längre.
När vi kom hem så bytte jag om och sprang med hunden, supersmidigt med midjebälte. Nästa steg blir en sele, inte för att hon ska dra utan mer för att hon ska förstå skillnaden mellan nöje och träning, tänker jag.
Det skymmer redan 14:30, blä!
Medan jag duschade fick junioren i uppgift att duka bordet med blommor, ljus och serpentiner. Vi bjöd in själva faderskapet vilket gjorde det hela ännu roligare för barnet. Då blev det bordsplacering minsann.
Vi mumsade kycklingspett, ugnsrostad potatis, sallad och bea. Jag drack bubbel och de andra två läsk. Det var ju ändå nyår... måste beställa fler av den sortens bubbel. Det var verkligen supergott! Till efterrätt blev det prinsessbakelse (direkt ur frysen på ICA). En middag som samtliga gillade ♥
Sen hängde vi lite och efter ett tag så var det dags för dom att åka till sitt.
Nyårsfilmen blev den här, en lagom engagerande och mysig film.
Nyårsdagen började starkt, eller i alla fall men en fin sväng runt Ålsjön med P-E. 
Grått, blött och disigt. Vackert på sitt eget vis.
Det blev en del pulsande i snö och några alternativa vägval, det som inte ger flås ger styrka. Inte en meter är i onödan eller oviktig.
Som synes på klockan så blev det sovmorgon innan, nån måtta på hurtigheten får det vara.
Så, gott slut och lika god början.