Skatön

publicerat i Barnen;
När rastlösheten slår till så är det bra att bo i en kommun som vår.
Det finns massor att utforska och den här gången var det Skatön som lockade.
Det är ca 3 km att gå från parkeringen ut till udden.
Det finns tydligt uppmärkta platser att vila benen på.
Fina breda stigar, klapperstensfält, små barriga singletrack och steniga stränder.
Det är ett litet projekt att få med sig den blivande 8-åringen. En får räkna med protester hela vägen fram till parkeringen och ca 1 km in i skogen.
Sen glömmer hon av sig och börjar upptäcka omgivningarna. Klättra och leka.
Utforska lite med sin far, hoppa på våta stenar för spänningen.
Fika lite också. Pappan deklarerade att han hade en överraskning med till henne och jag suckade och sa "-Godis..?" lite tyst för mig själv... sen hörde jag inget mer om det. Fika räcker och något blodsockerfall är det ingen risk för.
Efter leverpastejssmörgås fanns det energi kvar till lite mer stenhopp, lite längre ut.
Till och med hunden hängde på.
En bra dag helt enkelt, väldigt bra dag.
Skönt att vi fortfarande är föräldrar ihop, trots att kärleken inte riktigt höll.
Tacksam för det varje gång vi gör något tillsammans.

Fängelsemuseum i Gävle

publicerat i Allmänt, Barnen;
Helgen innan jag skulle tilbaka till jobbet åkte vi (jag, junioren och hennes pappa) till Gävle för att gå på Fängelsemuseum
Jag vet inte hur mycket behållning en trilsk 8-åring hade, egentligen, men vi vuxna tyckte att det var väldigt intressant.
Du får en liten spelare med hörlurar och i varje cell finns en eller flera punkter med fakta som du kan lyssna på. Smidigt sätt att bli guidad i sin egen takt. Eller inte guidad alls som i barnets fall, hon var inte pepp på att använda hörlurar.
Det var många berättelser om specifika fall/personer, väldigt gripande. I andra delen av fängelset, den äldre, var det mest bara hemskt och vedervärdigt.
Intressant att få följa en tidslinje från skampåle till dagens vård. Hur det hänger ihop med läskunnigheten och samhället. Det var inte sååå länge sen den sista personen avrättades i närheten av oss. Skrämmande.
Efter besöket gick vi in på Nian för att få lite mat, skönt med ett torg när tre personer ska samsas om vilken mat vi ska äta.
Efter det var vi lite spontana och såg "Hotel Transylvanien 3" i 3D, men den var tyvärr rätt mycket sämre än första och andra. Trist. Men popcornen var goda!
Sen blev det söndag och det sista rycket av sommarlovet spenderades på Buspalatset. 
Det härjades i timmar så svetten droppade av både barn och vuxna.
Till kvällen for junioren till sin far och jag tog med hunden på själavård.
Vår stund i kvällssolen.
Sen blev det onekligen måndag morgon och jobb igen. Men det gör inget, jag mår inte dåligt av min arbetssituation, inte alls. 
Men nu så, det finns kanske hopp om att komma ikapp den här sommaren innan vintern kommer. Jag har några aktuella tankar jag vill dela med mig av.

Veckan innan...

publicerat i Barnen, Swimrun;
Så var det dags för min arbetsvecka i semesterperioden, ledig tre, jobbar en, ledig en till. På det viset för junioren en extra lång ledighet.
Började söndag morgon med hemodlade tomater till frukostmackan. Gott med flingsalt på.
Fylla på skafferi och tvättstuga, men samtidigt vara lite kort.
Ta emot ungdomarnas nya familjemedlem Majken, nyss hämtad ända från Skåne.
Hur söt?
Hur vassa tänder?
Jag jobbade och skickade hälsning till kollegan, hej, hej!!
Ynglingens reportage publicerades i lokaltidningen, jättefint!
Swimrun-träning med P-E.
Barnet lagade mat, riktigt gott!
Sen kom det ett blombud till jobbet, hoppsan liksom! Blev minsann lite rosa på kinden och fick fjärilar i magen. 
Tog semester på torsdagen och mötte upp storebror med familj på Furuvik, dom stannade till där på vägen upp till oss. Jag tror att barnen (och några av de vuxna) gillade den nya spökjakten bäst. Storebror körde matrix-moves i tågvagnen och sopade mattan med oss allihopa.
Vi kikade på djur också...
...lekte lite... (de tre "små-kusinerna").
Åkte en himla massa karuseller och hade en badpaus i mitten.
Vi stannade ända till stängning och fick raska på hemåt eftersom jag skulle visa svägerskan några av simningarna på Skärgårdsutmaningen.
Vi gav oss ut 21:40 (var tvungna att mata barnen och ställa upp husvagnen) och fick några läskigt mysiga simningar i skymningen. Sista löpsträckan tillbaka blev riktigt mörk. Men ändå, skönt att ha sett lite av banan. Mer om det sen...