Fortsättning följer...

publicerat i Långfärdsskridskor, Löpning;
Döm om min förvåning, vägen var fortfarande oplogad när jag kom hem från jobbet fredag eftermiddag. Efter all den snön? Jag förstår att  det finns viktigare vägar att hålla efter, absolut. Sen hade jag tur, grannen på andra sidan hade kört över sin snöslunga och gjort en liten lucka åt mig så jag fick in bilen i alla fall. 
Strax efter 20-tiden kom nästa granne med den stoora traktorn. Så vi grannar körde ett Tetris-race med bilarna, flyttade runt lite allt eftersom det blev rensat på uppfarterna.
Hur hade vår gata sett ut om han inte breddat och lyft undan snön? 
Och efter skottningen så hade jag en hel balsal att parkera på, så himla skönt, galet tacksam ♥
Lördag morgon gräddade jag frallor och kokade favoritgröten (1 dl gryn, några aprikoser och en halv näve pumpakärnor, 1 dl vatten, 1 dl mjölk, salt), tände ljus och hade en mysfrukost för mig själv. Så himla värt att börja dagen med musik och ljus.
Sen blev jag upplockad av P-E, vi skulle till Kungsholmen och åka långfärdsskridskor. Premiär med mina alldeles egna. 
Det var inget propaganda-väder direkt. Runt 8-9 minusgrader och motvind på tillbakavägen.
Vi hade snöslungan framför oss, den tuggade långsamt framåt och förlängde banan meter för meter.
Isen var inte perfekt men tillräckligt bra för mig som behöver öva teknik. Första kilometrarna är ett skämt, jag är så vinglig och både överroterar och uppför mig som bambi fast på inte lika hal is. Jag skojar inte. Vädret var bistert, men det ska vara lite misär för att räknas (mest jobbigt för P-E eftersom han blev kall av att hålla mitt tempo ;). Tänk den dagen när isen ligger blank och solen skiner, då kommer jag vara glad för att jag gjorde min läxa innan.
Efter några vändor fick jag en pinne att hålla i, för att sluta rotera.
Sen, efter ytterligare några kilometer så hade jag flera skär på raken som faktiskt kändes bra. Fick till och med en tumme upp av snöslungeföraren!
Lunchen efteråt är sååå god, frisk luft och rörelse är bästa kryddan. När vi satt med kaffet i handen efter maten så kom den där stora tröttheten.  Så det blev promenad med Essie direkt när jag kom hem.
Till lördagsmiddag blev det Icas färska minipizza med ruccola och kalamatioliver. Döööör vad gott det är.
Söndag morgon, kallare än lördag (-11) så vi sköt fram löpningen lite.
Men kolla himlen och snön och träden och... nu när (nästan) all skottning är gjord så går det att njuta lite av att bo i ett vykort. Den där vägen till gäststugan är helt borta. Tillsammans med halva lyktstolpen.
Utsikt från frukostbordet.
Strax innan lunch drog det in lite moln, temperaturen låg på behagliga -8 och det var nästan vindstilla. Det blev som intervaller eftersom trottoaren inte var plogad. Så fort det kom en bil fick vi hoppa upp och plumsa snö en stund.
Galet vackert trots mulet.
Snödjupet på bilden är inte alls rättvist, P-E står i fluffet på en plogvall.
Vi inkasserade +60 minuter vinterlöpning i vackra omgivningar.
Sen bedömde jag att det var dags att ta tag i skottningen igen. På med underställ och musik i öronen, här ska skottas gångväg till friggeboden oavsett hur lång tid det tar.
Jag använde först en plastspade för att lyfta bort all pudersnö överst och för att bestämma bredd på gången. Sen tog jag aluminiumspaden för att skära ur block från botten-snön som var kompakt och mer formstabil. Allt skottades åt samma håll.
Sen var jag framme, hungrig, törstig och trött. Hallå? Var är min markservice? Kaffe, fika, klapp på axeln? Iofs fick jag glada hejarop från barnen så det var klart värt ♥  Det kanske inte syns riktigt hur höga kanterna är? Jättehöga, kan jag meddela. Men nu är värmen kontrollerad, luftavfuktaren tömd och barnets joggingskor hämtade.
Efter en sen lunch/middag så kom junioren och vi firade den kommande studiedagen med att hyra en film och ha lite söndagsmys i soffan. Både hon och jag gillade Ballerinan och Uppfinnaren, värd varenda krona. Vi hyr faktiskt fler filmer nu när TV:n är större, bra utveckling tycker jag, zappande kan inte vara bra.
Måndagen började lika bra som söndagen slutade. Mys i sängen fram till frukost.
En kylslagen hundpromenad.
Essie är alltid pepp på att leka med junioren.
Vi gick inte långt, men ganska långsamt, kan man säga.
Kontraster?
Enorm snöhög vid vår korsning.
Sen fick barnet välja om vi skulle baka kanelbullar eller morotskaka. Hon valde kanelbullar den här gången, bara hon fick göra egna former.
Mölj och mjöl och smula jäst. Det tar sig i köket. Kan man läsa så kan man baka.
Det är extra roligt när hon verkligen VILL hjälpa till.
Sen kavlade vi och bakade både bullar, båtar, knyten och en rulltårta (av bulldeg då).
Rörigt, jo jag tackar... men jag tänkte att det med är ett privilegie. Counting my blessings.
Sen blev det såklart fika, iskall mjölk och (minst tre) varma bullar. Klart bra dag... eller fasen, hela veckan har varit fin.
Mot kvällningen kom mamma, pappa och pudlarna för att vara barnvakt medan jag simmade. Första masters-passet för den här terminen.
Jag klev upp vid 2400 meter, hoppade över fenorna och avsimmet. Det räckte bra så.
Skönt att börja arbetsveckan med tisdag och oplanerad kväll, känns bra!