Födelsedagar och vanliga dagar

publicerat i Barnen, Essie;
Vi börjar med en vanlig dag, förra söndagen. 
Jag klev upp, kollade termometern och insåg att det var långkalsong-väder. Åt frukost, rastade hunden och åkte in till stan för årets andra långsam-länge-pass... ett sånt löppass som är längre än 90 minuter där tempot är oviktigt.
Vi, jag och P-E, sprang med två klubbkompisar som tävlar på ultradistanser. Alltså skulle deras tempo fungera för den distansen vi tänkt oss. Det tempot är liiite tufft för mig men dom fick en fin mjukstart och jag fick draghjälp. En måste börja någonstans...
Inte alla delar av rundan var lika vacker som ovan bild, men variationen har sin tjusning och asfalt kändes bra på slutet. Vi fick ihop 14,5 km med mestadels terräng.
Sen var det dags för födelsedagsfirande. Efter min lilla-lillasysters sambo så är det pappa som står på tur i Januari-listan. Hipp hipp hurra! Han delar dessutom sin födelsedag med hunden som passade på att fylla 1 år och fick sin vaccination samma dag. Vilket firande!
Min junior var med och valde en stor tårta, så det skulle räcka till dagen efter... då hon skulle sova över (det är hennes sked som skymtar förbi).
Sen gick veckan sin gilla gång till fredag. Då körde vi effektivt slut på den dagen med hundpromenad.
Så vinthunden var nöjd, hon tar alltid upp mer än halva soffan och är det upptaget så gråter hon. På riktigt alltså. 
Jag och min förstfödda, den blivande 24-åringen, skålade i rosébubbel och åt jordnötsringar. Tanken var att vi skulle se på en film men vi var för trötta. Men bubblet var gott och vi saknade mellanbarnet.
Dagen efter fyllde hon 24 år. Mammas hjärta ♥ Jag portionerade ut paketen under dagen och jag tror att den här grytan var en av favoriterna. Porslinet var inte någon stor överraskning, hon samlar på Maria Montazamis servis, superfin ju!
Grattis på födelsedagen älskade barn, det är så skönt att du är vuxen och kan hantera både din mammas tjat och livet i stort. Jag är så stolt över dig ♥
Puss och kram, sen blev det tårta, en randig prinsess med massor av god marsipan på och kärlek (grädde) inuti. Vi åkte över till mamma och pappa på kvällskvisten, tog med oss tårta, hund, barn och en massa kakor. 
På söndagen kändes det bra med en sockerdetox och extra mycket frisk luft. Först gick vi en hundpromenad i skogen. Barnet har ingen mössa pga pippilotter. Efteråt förstod hon varför värme går före snygg frisyr.
Dom där två har så kul i skogen.
Och täcket jag köpte sitter sååå bra.
På eftermiddagen lyckades jag lura med samma barn till återvinningsstationen med löfte om pulkabacke efteråt. Det gick galet snabbt, vi skrek så hunden blev alldeles stirrig och försökte stoppa oss. Men efter några till åk så orkade hon inte passa oss längre.
Sen var det middag och packning inför juniorens pappa-vecka. Vi avslutade med ett parti Uno med ytterst tveksamma regler.
Så nu ska jag försöka smyga igång veckan med lätt träning, förkylningen jag drog på mig förra veckan verkar ha släppt och en måndag är lika bra att börja med som vilken annan dag som helst. Men först hämta ett loppisfynd och fundera på hur jag ska få plats med det.

Höstlov och annat skoj

publicerat i Barnen, Essie;
Förra veckan var det höstlov, eller läslov om man vill. Vi pusslade ihop så 7-åringen kunde vara ledig hela veckan, lyxigt.
Jag var hemma torsdag-fredag och eftersom hon inte hade några förslag på aktiviteter så körde vi lite vardagsmys. Promenader i skogen (mellan regnskurarna).
Plockade lite grejer att pyssla med.
Vi åt lunch på Cafe Neon.
Spelade Cluedo också, i alla fall en gång, sen blev det en regelfråga och vi la ner spelandet.
Innan ungdomarna kom hem så hann jag springa en kort, kort vända i skogen...
Tänkte att jag behövde göra mig av med energi innan Brandkårsfesten.
Tredje gången för mig.. rätt kul tillställning och jag träffar alltid både nya och gamla bekanta. 
Fick jag önska något så skulle jag tona ner ytligheten och hetsen lite (särskilt den som infinner sig strax efter 24-slaget). Ett kul samtal och ett glas vin är just bara det, inget mer... Hade jag fått önska mer så skulle bussarna gått i "vanlig tid", vem ville ha en ny tidtabell egentligen? Taxiåkarna? Missade alltså bussen med 15 minuter och tog en taxi hem, ORKADE inte vänta. Vacker fullmåne i alla fall.
På lördag morgon klev vi (ändå) upp i tid och fixade inför korvgrillning på Bulleberget. Perfekt återhämtning efter en kväll på krogen.
Klart vi ska högst upp i tornet.
Alla ska med, även de som inte törs.
FAst några stannade där nere och fixade med glöden.
Korv och kaffe, hur gott? Pappa gjorde det extra bra i uppförsbackarna, ett litet kvitto på att orken kommer tillbaka ♥. Heja pappa!
Jag och räser-räkan.
Klart bra lördag och enligt 7-åringen BÄSTA dagen på lovet.
 
Den här lilla juvelen blev 10 månader igår (8/11).
Jag blir ändå lite överraskad av att mitt rasval blev såååå bra.
Hon är precis en sån där skön individ som jag önskat. Full fart ute och lugn inne. Skäller sällan, aldrig dregel eller annat sånt slask. Hon är heller aldrig "på" mig, det är inte en sån hund som sitter vid fötterna, flåsande med en svans som går som en piska. Skulle hon aldrig göra.
Nope, hon har värdighet numera. 
I skogen däremot, där kommer lyckorusen och krumbuktsprången. Hon har fått följa med på kortare svängar, okopplad i skogen. Jag joggar och hon får hålla koll på mig, stannar hon så fortsätter jag ändå och det har fungerat hittills. Jag rastar henne såklart innan och bara hon har vuxit färdigt så ska hon få en sele som vi har när vi ska springa. Så hon vet liksom.
Min ögonsten.
 

Nu kör vi våååår (snart)

publicerat i Barnen, Essie;
Helgen bestod av kalas (för junioren). Alltså, håååret...
Häng med mamma och pappa, gjorde ett till hål i muren pga av murare och sotare inte var överens.
Skogspromenader.
Valpen jagade fatt en kopparödla och gav mig. Den var visserligen halv vid leverans men poäng för ambition.
Söndagen bestod av kratta löv, inte lika tråkigt som att skotta men nästan. Nu behöver jag köra hem en massa täckbark och blomjord. Samt pumpa däcket till skottkärran.
Det börjar kännas som vår, lite mer ljusgrönt bara...
Sen kom en unge hem, den äldsta, intog soffan och valpen.
Nu längtar vi till påskledighet och en himla massa umgänge!