På lördag förmiddag lämnade jag barnet hemma och åkte till stället där bandvagnarna finns. Det var testkörning på G och jag var erbjuden en plats.
När jag kom till verkstaden så visade det sig att de två maskiner som skulle gå inte gick, så en mekaniker var på väg dit med en ny maskin (samma som jag körde på introduktionen).
Sen var det bara att hoppa in och jag fick köra med instruktör till höger och mekaniker bak. Först en sträcka landsväg (läskigt med band på asfalt) sen ut på testbanan. Över äng, genom lera, smala passager mellan träd på skrå, önskar att alla fick prova på att ratta en sån maskin.
När vi kom in i skogen så blev jag ombedd att stanna och lägga i handbromsen, kliva ur och lyssna. Här tänkte jag att bandvagnen är trasig pga dålig förare och knackar illa (trots avstängd motor). Men icke.
Någon har byggt en lite damm med en vattendriven hammare, bara för skoj. "kling - kling - kling..." mitt ute i ingenstanset.

Det här blev ett sånt tillfälle där en stannar upp och tar in allt.
Naturen och människans lust att uppfinna.
Naturen och människans lust att uppfinna.

Vi hoppade tillbaka in i bandvagnen och körde vidare mot nya hinder. Höga vallar, djupa diken, vindfällen. Vid ett tillfälle stod jag med nosen rakt ner i backen och tänkte att det här gååår inte. Men den lyckas vända upp hela ekipaget och ta sig över en vägbank. Otroligt!

När vi väl var tillbaka så skulle jag backa in den bredvid en annan maskin och först då blev det lite trixigt för mig. Hade svårt att lita på personen som stod framför och gav instruktioner så jag kastade några ögon på backspeglarna. Men jag fick tydligen inte ge upp så till slut stod den där på gården igen. Skapligt nöjd förare.

Jag fick beröm för min körning, begåvning och talangfull var två ord jag sög åt mig. Var tvungen att fråga om han menade allvar, eller bara var snäll, för jag är ovan att få så mycket beröm.
Jodå, jag kunde gå långt om jag fortsatte köra som jag gör. Och det vill jag göra.
Jodå, jag kunde gå långt om jag fortsatte köra som jag gör. Och det vill jag göra.
Tänk så gott det gjorde och så skönt det kändes att få höra det där. Särskilt när det är något som jag verkligen tycker är roligt.
En annan sak jag jag verkligen gillar är att cykla MTB och efter noggrannt övervägande så bestämde jag mig för att köpa en heldämpad Liv. Mathias (som har varit med vid alla mina cykelköp) ochjag åkte till Hofors på lördag eftermiddag och hämtade hem juvelen.

Så otroligt skönt att äntligen ha tagit det beslutet.
Söndag morgon började med kaffe, barnet fixade äggröra. Så mysigt att ha henne hemma ♥.

Efter frukost tog jag fram gamla bettan ur garaget för att byta pedaler. Och eftersom jag fläckvist är helt dum i huvudet så fick barnet fixa åt mig. Den är allt bra fin den där!

Klart vi skulle ut på premiärtur i Marmaskogarna. Men först skulle dämpningen justeras efter min vikt, finns speciella pumpar för det. Sån pump som inte jag har (än). Så Mathias fixade och sen väntade vi in Malin.

Två Cannondale och en Liv.

Det var verkligen supermysigt i skogen, fläckvist med is och snö men helt okej.

Om någon vecka kommer marken vara täckt med liljekonvaljer på bilden nedan... fast inte på bilden, utan i skogen där bilden är tagen. Fattar du? Härlig premiärtur, det kändes fin-fint i benen.

Efter cyklingen åkte jag till Gävle för att vara med på FAK's årsstämma och efterföljande styrelsemöte, tänkte att det är lika bra att engagera sig...

Så söndag kväll blev lugn på alla vis, både huvudet och hjärtat fyllt och fullt.
I måndags kom sängen med lastbil, tur barnet var hemma så jag hade ett par händer extra när det skulle skruvas ihop och lyftas.

Vi fick ihop det... såklart.

Bäddat och klart. Fluffig och härlig säng.

Vi började fira sista april på gymmet direkt efter jobbet.
Först bänkpress med tekniktips.
Först bänkpress med tekniktips.

Sen benböj med tekniktips, ökade från 60 till 70 kg.

Tog en riktigt snabb dusch för att sedan hasta hem till föräldrarna.

Åt grillat tills det trillade ur öronen, eller, det kändes så i alla fall. Galet gott och väldigt mysigt.

Hade en chill förmiddag på första maj.
Alla hängde i sängen.
Alla hängde i sängen.

Vi åkte till mamma och pappa för att lasta en hundgård, jag passade på att krossa foten under ett fågelbad i betong. Ni vet den där smärtan som gör att en svettas lite på bröstet (eller mellan brösten om en ska vara noga)? Så ont gjorde det.
I vilket fall ska den där veden kapas upp i morgon. Kap och motorsåg antar jag, hoppas det inte snöar bara.

Fick en bild från svärsonen och hans nya cykel. Sååå fin!
Fick en till bildl lite senare, den var inte lika fin... lite blodig...
Fick en till bildl lite senare, den var inte lika fin... lite blodig...

Efter många om och men så lånade jag barnets bil, lastade cykeln och åkte till Västra Berget för att cykla igenom banan till Helsingecupen. Fasen vilken skillnad det är på min gamla och nya cykel. Men kolla in den där med orange färg, DET är en snygg cykel.

Genomcyklingen gick bra, bättre än förra gången. Inte ett dugg sugen på att starta i cupen så det kändes bra att åka hem till barnen.
Vi "firade" sista kvällen hemma med ost, kallrökt skinka och Cava (tapet-arvodet).
Rimligt ändå.
Rimligt ändå.

Tidigt, tidigt på morgonen lastade hon sina cyklar och hunden för att åka tillbaka till jobbet och kärleken som väntade hemma.

Nästa gång vi ses är det dags för långhelg och flytt.
Det ser jag fram emot.
Det ser jag fram emot.
Men nu är det helg igen... hörs då!
Kolla in det här: