Lidköpingsveckan 2018

publicerat i Barnen, Lidköping;
Ingen sommar utan Lidköpingsveckan!
Vi kan gå igenom de tidigare fem åren, varsågod:
2014 och 2014 och 2014 
Som sig bör började vi med frukost på McD, det fungerar alltid.
Tjolahoppsansa så är vi nere i Lidköping, jag körde till Gränby sen tog äldsta över ratten.
Värt att nämna, det är FÖRSTA året hon är med på sommar-besöket (lite pga sambo jobbar i utlandet). Äntligen stämde det med semester och livet, och jag är extra tacksam för den tid vi fått i sommar.
Förutom henne och junioren så var mellanbarnet och svärsonen också med, dom anslöt sig i egen bil från Värmlandshållet.
Helt klart var vi värda bubbel efter den resan.
Eftersom vi haft den varmaste sommaren på typ 200 år så fick vi passa på att ta turridningen direkt på tisdag morgon, innan kvicksilvret steg allt för högt. Syster klev upp och stekte pannkakor vid 7-snåret så vi skulle ha något att äta på turen.
Det fanns inte tillräckligt många stora hästar så jag och syster fick köra, inte mig emot. Svärsonen provade gärna att rida så vi tog junioren i grimskaft bakom oss.
Sela och borsta och fixa.
Svärsonen på Mukkur och junioren på Ina.
Mellanbarnet fick den pigga ekorren i år igen.
Sen for vi iväg över åkrar och in genom skogen. Väl framme så åt vi pannkakor med jordgubbssylt och drack kaffe. Hejade på MTB-cyklister och löpare som passerade på leden.
Jättemysig tur, som vanligt. Den blivande 8-åringen njöt hela tiden och var aningen modigare i år.
Framåt kvällen blev det mat och dessert serverat i finglas, sen sällskapsspel och tilltugg.
Det blir liksom inte jättesena kvällar när dagarna fylls med aktiviteter. Jag klev dock upp morgonen efter och tog mig en löptur innan frukost. Lite tveksam på hur spåret gick men det löste sig.
Frukost på uteplatsen med en tjyv-hund i bakgrunden.
Efter lunch så var det dags för båttur ut till Vänerns heta klippor. Det blir lite begränsat med bilder när alla är lättklädda. Jag har en galet kul bild där det ser ut som min syster tänker ta en tugga av mig, men den får ni tänka er hur det såg ut. 
Barnet bad om att få åka ring (har aldrig hänt förut) så svågern pumpade upp och startade motorn så alla som ville fick åka. Hunden sprang oroligt fram och tillbaka på land för att hålla koll på alla i flocken.
Varmt och gott, fi fan så alla sinnen fylls på såna här dagar ♥
Våtdräkt, flytväst, vakthund.
Pga värme så blev det fler dagar på sjön än vanligt, lika bra att passa på.
Den här gången fick en av barnens kusiner följa med ut, skönt med en jämnårig kamrat.
Hunden hoppade i frivilligt när vi var ute och solade på madrasserna, hon var nog rädd för att bli lämnad ensam på en kobbe och tänkte nog: -rädda sig den som kan, jag räddar matte. Sen simmade hon ut mot oss i full fart.
Mina stora hjärtan solbadar lite. 
Min syster paddlar madrass och utforskar nya okända öar med juniorerna som är utrustade med håvar och fantasi. Sommaren mest använda leksak är luftmadrasserna, köpta för 99:- på Lekia. Lätt värt!
Först vid 19-snåret åkte vi tillbaka till hamnen, varma och glada. Vattnet stänkte i ansiktet och vinden var som en varm fön. Semester.
Efter en riktigt mysig sen kväll där deras junior berättade om sitt år i USA så bestämde vi oss för att stanna en extra dag, varför sitta i en bil när det är strålande sol och +30 grader varmt, undrade svågern. Jag hade inget bra svar på det så vi stannade.
Ungdomarna stack dock iväg neråt Skåne för att hämta sin efterlängtade hundvalp.
Så istället för att sitta i en bil så satte vi oss i en båt.
Den här dagen blåste det ganska duktigt, men det var fortfarande lika varmt och skönt. Vi passade på att utnyttja det busiga vattnet till att "surfa" med madrasserna, ganska harmlöst med åhh så roligt!
Grillförbudet såg till att korven byttes ut mot matiga smörgåsar och sista dagen låg det en smörgås med sidenband runt i kylväskan.
Äldsta hade tydligen fått en specialsmörgås av sin moster, brie utan kanter (alltså skar syster bort alla kanter på osten) och salami men utan ruccola. Vilken lyx ♥.
Men sen var det ändå dags för hemfärd.
I Arboga mötte vi ett oväder som fick oss att retirera in i bilen med maten. Jag trodde vi skulle hinna äta upp men ICKE, det öste ner.
Efter nästan 6 timmar i bilen så kom vi hem och jag bytte om för en löptur, snart dags för tävling ju.
Älskade syster med familj, tack ännu en gång för att vi får komma ner och vara hos er.
Det blir liksom lite trångt, men i hjärtat blir det aldrig fullt hur mycket man än stoppar in.
Ni är en fantastisk fin familj!
Nu har vi nått fram till veckan där träning ska göras, jobbet ska bli gjort och min bror kommer på besök.

Kommentera inlägget här :